ÅSIKT

Era löften hjälper inte dagens pensionärer

Debattören: Så löser ni problemet med pensionssystemets finansiering

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
För att i närtid kunna förbättra de successivt försämrade allmänna pensionerna måste pensionssystemets finansiering stärkas. Och det finns pengar som kan lösa problemet, skriver Jöran Rubensson.
DEBATT

DEBATT. Det var gott om pensionärer i årets demonstrationståg – men det talades tyst om pensioner när regeringsföreträdarna tog till orda i sina Första maj-tal. Det lilla som sades gällde framtidens pensionärer med löften om höjda pensioner för dem som arbetat ett helt yrkesliv och att den samlade pensionen för vanliga löntagare ska på sikt bli minst 70 procent av slutlönen. Alltså en repris av budskapet i fjolårets valrörelse.

Men dagens pensionärer blir inte hjälpta av dessa förslag. Ökade inbetalningar till pensionssystemet får genomslag först om många år och den 70 procentiga målsättningen kommer inte att kunna infrias så länge som nuvarande pensionssystemet finns kvar.

Inte heller i 73-punktöverenskommelsen (S, L, C, MP) finns några nya och konkreta förslag på pensionsområdet. Däremot allmänt tal om att det ska vara bra att bli gammal i Sverige (någon däremot?) och att de ekonomiska villkoren för alla pensionärer ska förbättras – med okänt belopp. Men ingen punkt som tar upp hur de grundläggande problemen med dagens pensionssystem ska angripas. Trots att samarbetspartierna mycket väl skulle kunna fatta skarpa beslut i pensionsfrågan.

När pensionssystemet sjösattes för drygt tjugo år sedan var målsättningen att det skulle vara hållbart över tid. Det skulle ge lika hög pension som det tidigare systemet med ATP och folkpension hade gjort, alltså 60 till 65 procent av tidigare lön. Raka rör mellan lön och pension var ledorden. Men av olika skäl har det inte blivit så och framför allt kommer det inte att bli så om inga radikala åtgärder vidtas. För att i närtid kunna förbättra de successivt försämrade allmänna pensionerna måste pensionssystemets finansiering stärkas. Och det finns pengar som kan lösa problemet.

Exempelvis 19 miljarder från arbetsgivaravgiften som i dagsläget betraktas som skatt och därmed går rakt in i statskassan. Det motsvarar mer än väl den av Göran Persson tidigare föreslagna höjningen med 15 miljarder från arbetsgivaravgiften. Överför dessa pengar till pensionssystemet!

Och för att finansiera premiepensionerna sänktes avgiften till inkomstpensionerna från 18,5 procent till 16 procent. Använd de 2,5 procentenheterna till förbättrade pensioner för alla pensionärer och avveckla premiepensionssystemet! Det skulle ge utrymme för en höjning av dagens pensioner med cirka 15 procent.

Slutligen. Politikerna tycks ha glömt bort att det finns en AP-fond vars syfte är att fungera som buffert vid tillfälliga variationer i pensionssystemet. Och som i dag skulle räcka till fyra års inkomstpensioner, cirka 1 400 miljarder, men som nuvarande pensionssystem förhindrar ett fullt utnyttjande av.

Om förtroendet för dagens pensionssystem ska kunna återupprättas och leverera pensioner som det går att leva på, krävs en heltäckande översyn av pensionssystemet. Nuvarande prioritering av systemets finansiella stabilitet framför trygga och tillräckliga pensioner måste omprövas. För det är en orättfärdig tanke att alla risker i nuvarande pensionssystem ska vältras över på pensionärerna. Resultaten hitintills inger betänkligheter. Till exempel har Sverige nu högst andel pensionärer i riskgruppen för fattigdom i Norden. För tio år sedan hade vi lägst andel. Om inget görs blir gruppen betydligt större framöver.


Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.