ÅSIKT

Höjd bensinskatt är ett piskrapp för landsbygd

Debattörerna: Risk att vi med nya regeringen får se bensinpris på över 20 kronor litern

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Om JÖK:en håller vad den lovar är risken att vi kommer att få se betydligt högre skatter på drivmedel än hittills och vänja oss vid ett bensinpris på över 20 kronor litern, skriver Christian Ekström, vd Skattebetalarna.
DEBATT

DEBATT. ”Hela landet måste delta för att den gröna skatteväxlingen ska kunna genomföras. Vi måste jobba både med piska och morot”, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin och meddelar att överindexeringen av bensinskatten ska återinföras. Lövin ger inget besked om när, men det skulle kunna ska redan i vårändringsbudgeten. Regeringen har utlovat en grön skatteväxling på 15 miljarder, och i slutändan är det som vanligt skattebetalarna – inte minst på landsbygden – som får stå för notan.

I Januariöverenskommelsen, JÖK:en, har S, MP, C och L enats om en grön skatteväxling på minst 15 miljarder. Det är ingen liten summa. Men inkomstskattebasen är bred och stabil medan miljöskattebasen är smal och eroderande, vilket betyder att en liten sänkning av inkomstskatterna måste finansieras med en stor höjning av miljöskatterna.

Bränsleskatterna utgör den största delen av miljöskatterna, så det är alltså här vi kan vänta oss rejäla höjningar för att regeringen ska få in de 15 miljarderna. Men detta energislag betalar redan för mer än vad de kostar i form av utsläpp.

Personbilen är det enda transportslag som står för långt mer än sin egen miljökostnad. Utvecklingen går dessutom snabbt framåt, bränsleförbrukningen sänks och på vägarna rullar allt fler elbilar.

Inför valet 2014 lovade Magdalena Andersson att inte höja bensinskatten. Sedan dess har regeringen gjort precis det, varje år. Sedan 2017 räknas skatten, utöver konsumentprisindex, upp med två extra procentenheter. I år stoppas dock denna överindexering av bensinskatten från och med 1 juli tack vare Moderaternas och Kristdemokraternas budget som just nu gäller.

Det innebär att årets höjning istället för 33 öre blir 17 öre. Men nu har alltså Isabella Lövin meddelat att regeringen med Januariöverenskommelsen i ryggen kommer att riva upp detta beslut. Om det sker redan i vårändringsbudgeten, uteblir skattesänkningen i M/KD:s budget helt och överindexeringen fortsätter rulla på.

Förra året nådde bensinpriset nya rekordnivåer, bland annat som en följd av att regeringen smyghöjt bensinskatten under flera år. Om JÖK:en håller vad den lovar är risken att vi kommer att få se betydligt högre skatter på drivmedel än hittills och vänja oss vid ett bensinpris på över 20 kronor litern.

Att Sverige har en bensinskatt som tillhör de högsta i världen skapar flera problem. Vi är ett av Europas mest glesbefolkade länder och de allra flesta resor går på våra väger. För en majoritet av landets hushåll är bilen oumbärlig för att få vardagen att gå ihop.

Höga skatter på drivmedel drabbar särskilt de boende på landsbygden som saknar alternativ till bilen och möjligheterna att jobba eller söka jobb på pendlingsavstånd försvåras. Höjda bensinskatter ökar också kostnaderna för många företag, vilket försämrar Sveriges konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb i glesbygd.

Vad Sverige behöver är en genomtänkt och verkningsfull miljöpolitik. Men ett bensinpris på 20 kronor litern är inte rätt väg att gå. Ännu högre drivmedelsskatter är rejält piskrapp på landsbygden och dem som inte har några alternativ till bilen.


Christian Ekström, vd Skattebetalarna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Läs fler artiklar i ämnet här

ARTIKELN HANDLAR OM