ÅSIKT

Låt unga hackare göra lumpen som it-krigare

Debattören: Teknikkunniga kan utbildas i att skydda landet och attackera motståndare

Foto: THINKSTOCK/NIKLAS BJÖRLING
Cyberexperten Fredrik Blix: Genom att låta unga göra sin militärtjänst som cybersoldater löser vi på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt flera samhällsproblem.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Det råder stor brist på kompetens inom cybersäkerhet i Sverige. De som kan är helt enkelt för få för att försörja Sverige med de expertkunskaper som behövs för att säkra landet – såväl civilt som militärt.

När Försvarsmakten nu allt mer intensivt bygger upp förmågan inom cyberområdet är det svårt och dyrt att få tag på den kompetens som behövs. Man konkurrerar med det privata näringslivet som ofta kan erbjuda helt andra löner. Nya vägar för att säkra kompetensen behöver undersökas.

I och med återinförandet av totalförsvarsplikt och mönstring av tusentals unga i Sverige varje år öppnar sig en sådan ny väg – kan vi använda detta som ett sätt att tillse att Sveriges talanger inom cybersäkerhet identifieras, får rätt utbildning, och sedan använder sina kunskaper till gagn för samhället? Jag tror det.

En befattningsutbildning omfattandes nio månader som cybersoldat eller motsvarande bör tas fram. Denna utbildning kan följa efter den tre månader långa grundläggande militär utbildningen, GMU. Totalt blir utbildningen ett år.

Utbildningen bör fokusera främst på teknisk cybersäkerhet och på så sätt hjälpa till att bygga landets operativa förmåga att både försvara landets IT-infrastruktur inklusive försvarets skyddsvärda tillgångar (passiv cyberförmåga) och att kunna angripa en motståndare med cybervapnet om så krävs (aktiv cyberförmåga).

Man bör undersöka möjligheten att erbjuda akademiska poäng för utbildningen och på andra sätt underlätta för de som går ut utbildningen att komma vidare i sina studier, eller hitta sin roll inom försvaret. Man kan tänka sig att det år som utbildningen varar kan motsvara ett första år på av högskolestudier inom IT-säkerhet, som sedan kan byggas på med andra studier.

Fördelarna är många:

Sverige identifierar genom prov i samband vid mönstringen vilka individer som både har intresse och fallenhet för arbete med teknisk cybersäkerhet.

Unga killar och tjejer - vilka kanske inte alltid varit de bästa på gymnasiet - får en chans att bli experter på ett område där det efterfrågas kompetens nu och i framtiden.

De som inte hittar sin roll inom försvaret kommer kunna hitta arbete i det civila, där stor brist på kompetens råder inom området.

Genom att ta ut en begränsad skara kan utbildningen vara riktigt vass – en elitutbildning inom cybersäkerhet.

Försvarsmakten kan på detta sätt försörjas med kompetens inom området utan att det blir alltför kostsamt.

De utbildningar som bedrivs inom IT-, informations- och cybersäkerhet i Sverige i dag inom högskolevärlden räcker inte för att tillhandahålla kompetens till landet. Det hänger samman med att de flesta avancerade utbildningar ges på engelska och att antalet ansökningar från andra länder är stort.

De svenska studenterna kommer helt enkelt ofta inte in, utan vi utbildar andra länders medborgare i cybersäkerhet i stället. Det här är ett problem, som den föreslagna utbildningen i viss mån kan börja kompensera för.

Genom att låta unga göra sin militärtjänst som cybersoldater löser vi på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt flera samhällsproblem vi står inför. Detta är en god idé.


Dr. Fredrik Blix, universitetslektor i cybersäkerhet på Stockholms universitet 


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.