ÅSIKT

Skolan ska vara fri från religion

Debattörerna: Det finns inga religiösa barn – skolan ska vara en frizon

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: JOHNÉR
Inget barn i sju till åttaårsåldern har utvecklat sitt kritiska tänkande på ett sådant sätt att de av egen kraft väljer bort religiösa inslag i skolan, skriver Sara Mohammad och Jonas Lundgren.
DEBATT

DEBATT. Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime, GAPF, bjöds in som en av många organisationer till referensgruppen för den statliga utredningen om konfessionella inslag i skolan. Bland de andra organisationerna i referensgrupperna ingår fackliga organisationer, friskoleorganisationer, kristna och muslimska organisationer och föräldraorganisationer. Vid det första referensgruppsmötet fick vi lämna synpunkter till utredningen på ett förutsättningslöst sätt. 

Vi i GAPF har gjort valet att stå upp för kvinnors och barns rättigheter oavsett omständigheter och oavsett om det blir obekvämt ibland.

Det har lett till att organisationen har kunnat hämta hem ett antal bortgifta flickor, påverka samhällsopinionen och lyfts frågan om hedersrelaterat våld och förtryck på den politiska agendan. Därför tar vi ställning mot religiösa friskolor.

Snart går barnen i svenska skolor på sommarlov. Det aktualiserar en av de hetaste frågorna gällande konfessionella inslag i skolan, nämligen den om skolavslutning i kyrkan. Vi har i utredningen meddelat att vi förstår att det kan finnas praktiska orsaker till att hålla skolavslutning i skolan men att den i så fall inte bör innehålla några andaktsliknande inslag.

Skolavslutningen är en stor och fin sak för alla barn och deras föräldrar. Då ska skolavslutningen se ut på ett sådant sätt att den inkluderar alla barn oavsett vilken religion deras föräldrar har. Det är nämligen viktigt att minnas att ett barn inte har en religion på samma vis som en vuxen person kan ha. 

En annan sak vi lyfte i samband med referensgruppens möte var att vi tycker att det är viktigt att ha en medvetenhet om att konfessionella inslag i skolan som påstås vara frivilliga eller ligga utanför ordinarie undervisning bara är frivilliga i teorin.

Inget barn i sju till åttaårsåldern har utvecklat sitt kritiska tänkande på ett sådant sätt att de av egen kraft väljer bort religiösa inslag i skolan. Än mindre troligt är det att ett sådant potentiellt agerande från ett barn skulle accepteras av en förälder som gjort det aktiva valet att placera sitt barn i en konfessionell friskola. 

Att placera sitt barn i en konfessionell friskola är ett aktivt val som görs av föräldrar vara val är både medvetet och aktivt. De vill helt enkelt att barnet ska få samma världsbild som de själva har. Men skolans roll är en annan.

Skolan ska utmana den världsbild ett barn får med sig hemifrån genom att visa på andra perspektiv, tankar och idéer. 

Det finns inga religiösa barn. Det finns bara barn till religiösa föräldrar. Barn har därför rätt till frihet från tro till dess de själva kan bilda sig en uppfattning och ta ställning för att välja en tro eller välja att inte tro.

Ibland motiveras valet att sätta ett barn i en konfessionell friskola med att undervisningsmetoderna ser annorlunda ut och att det är bättre ordning och reda. Om, vi säger om, de konfessionella friskolorna har ett framgångsrikt och bra sätt att jobba på finns det inget som hindrar att importera det arbetssättet även till andra skolor. 

Inom GAPF:s verksamhet träffar vi på många fall med barn som utsatts för religiös indoktrinering. Det kan handla om allt från att reta den i skolan som inte äter halal till att frysa ut någon som inte bär slöja.

Det är en farlig utveckling och stigmatisering av barn som inte anpassat sig efter religiösa dogmer. Dessa värderingar sprids via de religiösa friskolorna. 

Konfessionella inslag hör inte hemma i skolans värld över huvud taget. Skolan ska undervisa om religion men inte i religion. Att inta den inställningen handlar inte på något sätt om aggressivt religionshat, det handlar om att se till alla barns möjlighet att forma sitt eget liv och göra sina egna val. 


Sara Mohammad, Grundare för Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime och hedersdoktor vid Linköpings universitet.
Jonas Lundgren, Goodwill-ambassadör för Riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime och förstanamn till kommunfullmäktige på Lidingö för (V)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33