ÅSIKT

Skrämseltaktik för att få oss att spara mer

Replik från Alecta om de låga pensionerna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Kompensationsgrad är ett ganska missvisande sätt att illustrera pensioner, skriver Staffan Ström.
DEBATT

DEBATT Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, skriver att många svenskar måste pensionsspara mera privat för att få en pension som överstiger 50 procent av slutlönen.

Det är såklart en vettig uppmananing, men budskapet grundar sig på missvisande siffror som skrämmer snarare än hjälper.

Ett vanligt sätt att visa hur mycket vi kommer att ha att leva av som pensionärer är att använda måttet kompensationsgrad. Det är ett mått som visar hur hög pensionen förväntas bli i förhållande till lönen under de sista åren innan pension. Siffran brukar göra att många får en klump i magen. Ingen vill väl få det sämre?

Men måttet kompensationsgrad tar inte hänsyn till att många numera jobbar samtidigt som de tar ut pension. Det väger heller inte in skatteeffekter eller förändrade utgifter.

Vi på Alecta har låtit analysera ekonomin för nära tre miljoner svenskar i åldrarna 55–85 år, från alla delar av arbetsmarknaden. Siffrorna ger en helt ny bild av pensionärers ekonomi och bilden av att inkomsten rasar när vi går i pension är helt enkelt fel.

Att man ska vara orolig för sin pension används ofta som skrämseltaktik av aktörer som vill få oss att spara mera, något som gynnar deras egen lönsamhet. Visst är det klokt att spara, men det är för de allra flesta inte det privata sparandet som räddar pensionen. Långt viktigare är det att omfattas av en tjänstepension.

För 50-talisterna som nu går i pension utgör privat pensionssparande mindre än 2 procent av den totala pensionen medan tjänstepensionen utgör omkring 20 procent, och den andelen ökar.

Våra siffror visar också att pensionering för allt fler inte är en enskild händelse utan en process som sträcker sig över flera år. 66-åringar får var tredje inkomstkrona från lön. För 67-åringar handlar det om var femte och för 70-åringar om var tionde inkomstkrona.

Kompensationsgrad är därför ett ganska missvisande sätt att illustrera pensioner:

  1. Summan av allmän pension, tjänstepension och privat pension jämförs med lön. Redan här blir det fel eftersom det antas att man antingen jobbar eller är pensionär. Idag kombinerar många pension med arbete, och det blir allt vanligare. En Sifo-undersökning som Swedbank låtit göra visar att antalet företagare som är mellan 65 och 74 år har ökat med nära 60 procent de senaste tio åren.

  2. Beräkningsmodellerna för kompensationsgrad baseras på antagandet att lönen ökar (allt snabbare i kronor räknat) ända fram till pensioneringen. Så ser det sällan ut. För många planar löneökningarna ut de sista åren, och det blir allt vanligare att gå ner i arbetstid och därmed lön inför pensioneringen. En bidragande anledning till det är att så kallade 80/90/100-erbjudanden blivit allt vanligare på svenska arbetsplatser.

  3. Kompensationsgradsmåttet fångar inte skatteeffekter. På lägre inkomster är skattesatsen lägre vilket gör att man i många fall får mer i plånboken än vad beloppen före skatt antyder.

  4. Kapitalinkomster finns inte med när kompensationsgrader redovisas. De är visserligen ojämnt fördelade över befolkningen men kan ha förhållandevis stor påverkan på pensionärsekonomin, även för den som haft låg lön.

För den som har små marginaler i sin ekonomi märks varje utebliven krona i plånboken såklart tydligt. Men för dem är lösningen inte att vända på pensionspyramiden. Istället behöver den allmänna pensionen stärkas genom att nivån på inbetalningarna återställs till de 18,5 procent av lönen vi blev lovade när det svenska pensionssystemet reformerades för 20 år sedan.

För många är dock pensionärstiden en ganska stillsam resa mot en lägre inkomst, främst tack vare möjligheten till flexibla uttag av pensionen och att det blivit vanligare att arbeta efter 65 års ålder.

Att gå i pension handlar alltså för de flesta inte om en ekonomisk ättestupa utan om en gradvis anpassning till en ny mix av inkomster.

Det är dags att vidga perspektiven och börja tala om hur det faktiskt ser ut i pensionärernas plånböcker. Då måste vi släppa taget om kompensationsgrad som enda mått på ekonomisk standard för pensionärer.


Staffan Ström, pensionsekonom Alecta


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här

ARTIKELN HANDLAR OM