ÅSIKT

Jag var för lojal – och blev sjuk av stressen

Debattören: Acceptera inte ett osunt arbetsliv, gå till din chef och kräv avlastning

Foto: JOHNÉR
Lös inte allt själv. Vägra upprätthålla en osund organisation, skriver Dalia Eid.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. När jag för fem år sedan började arbeta som socialsekreterare drevs jag av en enorm yrkesstolthet och lojalitet med min arbetsgivare. Jag slogs mot tiden och bristande resurser.

Mitt driv var mitt engagemang och min medkänsla. Tills det en dag bara sa ”stopp”.

Nu i efterhand känner jag en besvikelse över den organisation som jag kämpade för varje dag. Jag minns hur jag ibland vände mig till min chef med hjärtklappning, eller direkt efter att jag brustit ut i gråt på grund av stress. Framför allt är jag besviken på ledningen som inte gav min chef förutsättningar att ge mig och mina kollegor en bättre arbetssituation.

Att de gick igenom sjukskrivningsstatistiken varje månad utan att visa empati när kraven inte hängde ihop med resurserna.

Efter att ha varit sjukskriven för återhämtning, och efter mycket reflektion, insåg jag att jag hade hjälpt till att upprätthålla en osund organisation. Jag och mina kollegor hade varit alltför lojala med arbetsgivaren. På bekostnad av vår hälsa, vår ekonomi och vår tid med familjen.

Jag har tappat räkningen på hur många gånger vi täckt upp för kollegor samtidigt som arbetsgivarens ursäkt varit att ”rekryteringen har dragit ut på tiden”. Eller hur många gånger vi åkt in tidigare till jobbet på morgonen för att ha en chans att hinna med det vi skulle göra.

Jag vet att jag inte är ensam. Alltför många befinner sig i samma situation. På bara tio år har antalet patienter som remitteras till en psykiatrisk mottagning för en stressrelaterad sjukdom blivit dubbelt så många, enligt Socialstyrelsen.

Särskilt drabbade är medarbetare inom exempelvis vård, skola och omsorg, där många kvinnor jobbar.

Om du befinner dig i samma situation som jag gjorde – kräv övertid eller avlastning. Gå till din närmaste chef och låt hen prioritera åt dig. Lös inte allt själv. Vägra upprätthålla en osund organisation.

I dag är jag facklig ordförande i Visions Nyköpingsavdelning och ledamot i Visions förbundsstyrelse. Jag brinner fortfarande för mitt arbete – men framför allt kämpar jag för att skapa ett mänskligare arbetsliv där människor inte blir sjuka av stress.

Jag vet att många kommuner jobbar medvetet för att förbättra arbetsmiljön, inte minst inom socialtjänsten. Men fler kommuner behöver prioritera frågan och arbeta systematiskt med att förebygga stress och för hög arbetsbelastning.

Till exempel genom att ge nyanställda en bra introduktion, att erbjuda ett gott administrativt stöd samt att ge chefer
förutsättningar att vara närvarande ledare.

Framför allt måste lokala politiker, som är ytterst ansvariga för arbetsmiljön i välfärden, ta ett större ansvar.

Mitt budskap till dig som politiker är därför: följ upp hur sjukfrånvaron ser ut i de verksamheter du har ansvar för. Ta upp frågan om stressen på alla nämndmöten. Kräv hälsobokslut och be att få följa hur sjukfrånvaron utvecklas från månad till månad. Och se till att medarbetarnas arbetsmiljö säkras i budgetplaneringen.

Som politiker har du och dina kollegor alla möjligheter att ge medarbetarna rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Först då kan vi bryta trenden som kostar samhället stora summor, för att inte tala om medarbetare som mår dåligt.

Det är dags att göra upp med ohälsan i arbetslivet.

Dalia Eid, förbundsstyrelseledamot och ordförande i Vision Nyköping

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.