ÅSIKT

Media lämnar öppet mål för rasisterna

Debattören: Vi måste prata om hur representation i svensk media förstärker fördomar om människor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Roald, Berit / TT NYHETSBYRÅN
Seher Yilmaz, ordförande på Rättviseförmedlingen är kritisk mot medias representation
DEBATT

DEBATT. På midsommardagens morgon lagade Zeina Mourtada från Zeinas Kitchen kebab i TV4:s Nyhetsmorgon. De rasistiska glåporden lät inte vänta på sig. Hon kallades för öknamn, ombads ”åka hem” och TV4 anklagades för att sprida muslimsk propaganda. Senare samma dag drabbades även fotbollsspelaren Jimmy Durmaz av en rasistisk hatstorm. Anledningen? Han orsakade en frispark som gjorde att Sverige förlorade en VM-match mot Tyskland.

Hur har vi kommit hit?

Svenska nyhetsmedier bär till viss del ett ansvar.

Enligt forskaren Maria Edström på institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, riskerar en skev representation i medierna att bidra till att odla fördomar och stereotyper som i sin tur kan leda till diskriminering.

I år är det fjärde året som Rättviseförmedlingen släpper rapporten Rättvisaren. Tidigare har rapporten innehållit statistik för representationen i svenska nyhetsmedier gällande både kön och bakgrund.

Vid varje rapportsläpp har medierna valt att diskutera och lyfta statistiken om kön, medan statistiken om bakgrund på sin höjd har nämnts pliktskyldigt. Eller än värre – det ifrågasätts om det inte är rasistiskt att analysera nyhetsmedier just utifrån människors bakgrund.

Det är lika lite rasism att analysera representation utifrån bakgrund som det är sexism att analysera representation utifrån kön.

Och det är därför vi släpper Rättvisaren 2018 del 1 i dag, mitt under politikerveckan i Almedalen. Till skillnad från tidigare rapporter innehåller denna delrapport enbart statistik om representation gällande bakgrund. För vi måste börja prata om hur bristen på representation i svenska nyhetsmedier påverkar stereotypa föreställningar om vem som kan göra vad och som i förlängningen stärker fördomar om olika grupper av människor.

Vår rapport visar att personer med utomnordisk bakgrund är underrepresenterade i svenska nyhetsmedier. 21 procent av alla svenskar har utomnordisk bakgrund enligt SCB, men andelen som förekommer i svenska medier enligt undersökningen är enbart 13,3 procent. Det som är mest slående är att personer med utomnordisk bakgrund är överrepresenterade bland dem som får uttala sig som civilpersoner i artiklar.

Det innebär att när nyhetsredaktionerna ska hitta enkätpersoner eller ögonvittnen så lyckas de över förväntan. De kanske till och med överkompenserar. Men de lyckas inte hitta bredd när det gäller vilka som får uttala sig som experter i olika sammanhang.

Den här bristen påverkar allas vår syn på samhället.

Att svenskar med utomnordisk bakgrund sällan förekommer som experter eller talespersoner i artiklar kan skapa en felaktig föreställning om att de inte är kapabla att inneha dessa roller.

Rättviseförmedlingens vision är ett jämlikt samhälle där fördomar inte begränsar någons framtidsutsikter. Vi vet – och bevisar varje dag – att den verklighet som svenska nyhetsmedier förmedlar inte är korrekt. Din kompetens sitter varken i ditt kön eller var du kommer ifrån. Men så verkar det vara enligt medierna.

Vi svenskar med utomnordisk bakgrund utgör mer än en femtedel av landets befolkning. Svenska nyhetsmedier måste börja spegla denna verklighet, och sluta förstärka fördomar. Först då kan en kvinna i hijab laga kebab i svensk tv utan att riskera en rasistisk hatstorm.

Seher Yilmaz, ordförande Rättviseförmedlingen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM