ÅSIKT

Svenska skolan har blivit en fritidsgård

Debattören: Elever måste förstå vikten av att anstränga sig

Foto: THINKSTOCK
Med rätt reformer, traditionell katederundervisning och en återupprättad respekt för kunskap i samhället kan vi nå toppen i Pisa, skriver Isak Skogstad.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. När resultaten de internationella skolmätningarna presenterades i slutet av förra året gladdes många av att trenden med nedåtgående kunskapsresultat hade brutits. Utbildningsminister Gustav Fridolin kallade resultaten för ett ”fantastiskt styrkebesked för svensk skola”.

Ministerns uttalande visar hur illa ställt det är med skolan. Pisa visar nämligen att drygt var femte elev inte kan läsa ordentligt i slutet av grundskolan och att likvärdigheten i skolsystemet har försämrats. Det så kallade ”styrkebesket” innebär att kunskapsresultaten är tillbaka på samma låga nivå som 2009.

Vi måste ha högre ambitioner med skolan än så. För att på allvar förbättra kunskapsresultaten kommer stora strukturella och samhälleliga förändringar att krävas. Till att börja med måste skolsystemet få en tydligare ansvarskedja.

En av OECD:s slutsatser efter att ha granskat svensk skola var att det är otydligt vem som har ansvaret för skolan. Det säger sig självt att det är ohållbart. Staten borde ta över huvudmannaskapet, vilket är en åtgärd som både finner stöd hos såväl lärarkår och väljare.

Det kommer även att krävas en förändrad syn på pedagogik i klassrummen. Studier visar att de vanligt förekommande elevcentrerade undervisningsmetoderna, som exempelvis eget arbete, är ineffektivt.

Det är dessutom de svagaste eleverna som drabbas mest när ansvaret för inlärningen förflyttas från lärare till elev. Mer katederundervisning behövs.

Varken mer katederundervisning eller en tydligare ansvarskedja kan dock göra en tillräckligt stor skillnad. För att på allvar återupprätta Sverige som en kunskapsnation krävs en förändrad attityd till kunskap och bildning i samhället.

Skolan ses dessvärre ofta som en fritidsgård för eleverna och som en serviceinrättning till föräldrarna.

I de högt presterande östasiatiska kunskapsnationerna framhålls i stället skolan som nyckeln till ett framgångsrikt liv och inget serveras på ett silverfat; eleverna förväntas anstränga sig i skolan och man har en genuin tro på att alla elever, oavsett bakgrund, kan klara sig bra i skolan om de bara anstränger sig tillräckligt hårt.

Sydkorea är ett samhälle som på riktigt värderar kunskap. På mindre än ett halvt sekel har landet utvecklats från ett fattigt jordbrukssamhälle till att bli en av världens största ekonomier. Dagen då eleverna skriver det årliga inträdesprovet till universitetet stängs flygtrafiken ner för att inte störa eleverna.

Om en elev råkar försova sig på provdagen, vilket gissningsvis inte händer alltför ofta, är det möjligt att begära en kostnadsfri poliseskort till skolan där provet skrivs. Värdet av att det omgärdande samhället signalerar att skolan prioriteras högt går inte att underskatta.

Visst, många av de allra högst presterande länderna har en relativt stor andel elever som lider av psykisk ohälsa. Det är ett problem. Men varför är det så tyst om hur den svenska skolans misslyckande har försummats tusentals elevers livschanser?

Studier visar att en bristfällig skolgång ökar risken för att hamna i arbetslöshet, utanförskap och psykisk ohälsa. Utöver de negativa följderna för den enskilde individen drabbar ett underpresterande skolsystem även samhällsekonomin långsiktigt.

Med rätt reformer, traditionell katederundervisning och en återupprättad respekt för kunskap i samhället kan vi nå toppen i Pisa. Det är självfallet positivt att att svenska elevers kunskaper inte fortsätter att falla, men sett till hur mycket resurser vi spenderar på skolväsendet och hur många glädjerubriker Pisa-rapporten genererade är det skrattretande att vi inte ligger bättre till än genomsnittet.

Den brutna trenden i de internationella mätningarna visar att vi helt enkelt inte faller längre ner. Fridolins ”styrkebesked” är inget annat än att vi till slut verkar ha nått botten. Grattis, Sverige…


Isak Skogstad, lärare och lärarstudent


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.