ÅSIKT

Ställ högre krav på invandrade kvinnor

Debattörerna: Sverige är ingen kravlös gemenskap – arbetslinjen ska gälla alla

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: FREDRIK WENNERLUND
Att förbättra invandrade kvinnors arbetsmarknadssituation är viktigt för såväl för mödrars integration som för deras barn och för samhället i stort, skriver Elisabeth Svantesson, Tobias Billström och Jessica Polfjärd.
DEBATT

DEBATT. I Sverige ska kvinnor och män ha samma möjligheter att påverka sin tillvaro och skapa sin framtid. Och varje ny generation ska ha chansen att forma sitt eget liv, inte bara följa i sina föräldrars fotspår.

Forskning visar att det finns ett samband mellan utrikes födda mödrars deltagande på arbetsmarknaden och deras barns. Att förbättra invandrade kvinnors arbetsmarknadssituation är därför viktigt för såväl för mödrars integration som för deras barn och för samhället i stort.

En av nästa regerings viktigaste uppgifter är att ta tag i integrationsproblemen. Det handlar om att vända utanförskap och hopplöshet till delaktighet och framtidstro. Det handlar om att visa att i Sverige räknar vi med att alla – män som kvinnor – är med och bidrar till det gemensamma.

I dag finns en grupp på arbetsmarknaden för vilka arbetslösheten är särskilt stor. Det handlar om invandrade kvinnor. Andelen som jobbar är bara 50 procent för kvinnor födda i Asien eller Afrika, jämfört med 70 procent för kvinnor födda i Sverige. Skulle gapet i sysselsättning mellan inrikes- och utrikes födda kvinnor slutas så innebär det en BNP-ökning med 93 miljarder kronor enligt nya siffror från Riksdagens utredningstjänst.

Det ger dels en fingervisning om hur omfattande detta problem är och det visar också vad samhället har att vinna på att ta itu med det. Och det är inte bara en fråga om utbildning. Var fjärde kvinna från Afrika och Asien som har eftergymnasial utbildning och som borde ha goda förutsättningar att jobba står utanför arbetsmarknaden i Sverige. Det är anmärkningsvärt.

När det i vissa fall inte ens lönar sig att ta ett arbete så är det tydligt att vi i dag inte räknar med att alla som kan arbeta är med och bidrar. Snarare är signalen att det kvittar vad du gör. När det räcker med att dyka upp på SFI utan att behöva uppnå några kunskapsmål, så visar Sverige att vi inte räknar med att alla ska lära sig svenska.

När det efter fem år i Sverige bara är en tredjedel av de nyanlända kvinnorna som förvärvsarbetar, och mindre än hälften av invandrade kvinnors inkomst kommer från arbete efter nio år i Sverige, så är det klart att det skapar hopplöshet.

Det här håglösa och uppgivna förhållningssättet från politiken släcker framtidsdrömmar, hindrar integration och är kostsamt för samhället.

Moderaterna har högre förväntningar och tänker ställa högre krav. Sverige är ingen kravlös gemenskap. En integrationsplikt ska omfatta alla nyanlända vuxna och inkludera samhällsorientering med prov och utbildningsplikt.

Kraven för att lära sig svenska ska öka – det ska inte längre räcka med att delta på lektionerna, det ska krävas resultat. Arbetslinjen ska gälla alla.

Vi vill sänka trösklar till arbetsmarknaden genom att bland annat införa inträdesjobb där utbildning och arbete kombineras på en arbetsplats, till en lägre lön. För att arbete ska löna sig bättre vill vi införa ett bidragstak och samtidigt sänka skatterna på de lägsta inkomsterna.

Riksdagens utredningstjänst visar att 38 procent av de nyanlända kvinnornas totala inkomst utgörs av ersättningar såsom föräldrapenning, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning under de första två åren i Sverige. Motsvarande andel bland männen är sju procent.

Att kvinnorna tar ett större ansvar för barn och familj kan bedömas vara en orsak till att kvinnorna jobbar i lägre utsträckning än männen, i synnerhet under den första tiden. Moderaterna vill införa rätt till 30 timmars förskola för alla barn till de föräldrar som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Regeringen Löfven har trots flera år av högkonjunktur undvikit att göra reformer som tar itu med integrationen och tudelningen på arbetsmarknaden. Istället minskar nu andelen utrikes födda som jobbar. När konjunkturen vänder slår det hårdast mot dem som redan i dag står utanför – och även mot deras barn.

Moderaterna vill att Sverige ska präglas av jämlikhet, jämställdhet och social rörlighet, där varje person har möjlighet att forma sitt eget liv och framtid. Då behöver ambitionsnivån från politiken höjas – arbetslinjen ska gälla alla, även invandrade kvinnor.


Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson (M)
Tobias Billström, gruppledare (M)
Jessica Polfjärd, arbetsmarknadspolitisk talesperson (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM