ÅSIKT

Vinstjakt i skolan gör våra elever sämre

Elva lärare: Unga får inte kunskaper som krävs för högre studier

Inom skolkoncernerna upplever vi lärare press från rektorer och skolchefer att till varje pris undvika att underkänna elever. I stället uppmuntras vi att sätta glädjebetyg: ju fler höga betyg, desto fler nöjda elever och föräldrar, skriver elva lärare gemensamt.
Foto: TT
Inom skolkoncernerna upplever vi lärare press från rektorer och skolchefer att till varje pris undvika att underkänna elever. I stället uppmuntras vi att sätta glädjebetyg: ju fler höga betyg, desto fler nöjda elever och föräldrar, skriver elva lärare gemensamt.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Det svenska skolmisslyckandet har skapat ett olycksaligt dominospel.

När grund- och gymnasieskolan inte ger eleverna den kunskap de behöver, faller i tur och ordning den högre utbildningen, tillväxten och slutligen välfärden.

Vi bevittnar just nu hur dominobrickan den högre utbildningen faller.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, har nyligen föreslagit en ändring i högskolelagen i syfte att fler studenter ska uppnå examen.

Högskolan ska helt enkelt öka genomströmningen genom att godkänna fler studenter. Men huvudorsaken till den låga genomströmningen är att grunden till högre studier, grund- och gymnasieskolan, inte längre förmår ge studenterna den kunskapsgrund de behöver för att klara högskolans krav.

Sverige fick år 1992, som enda land i världen, ett skolsystem där aktiebolag tilläts göra obegränsad vinst på skattemedel. Friskolor etablerades i snabb takt och det fria skolvalet infördes. För oss lärare inom grund- och gymnasieskolan är det uppenbart att de fallande kunskapsnivåerna är en följd av dessa radikala skolreformer.

Vi ser hur vinstjakten pressar kvaliteten nedåt, då skolkoncerner i sin iver att tjäna pengar balanserar på gränsen (eller under) för vad läroplan och övrig skollagstiftning kräver. Marknadens krav på enkel mätbarhet driver skolor mot ytliga kvalitetsmått, vilket sker på bekostnad av lärande på djupet.

Vi lärare dignar under en allt tyngre börda av administration för att en svällande kontrollapparat ska kunna förses med ytliga data. Samtidigt får undervisningen och den inte enkelt mätbara elevomsorgen stryka på foten.

Ofta framhålls att möjlighet till vinst är ett effektivt incitament. Men det är inte ett incitament till kvalitetsutveckling, vilket kräver tid, engagemang och ekonomiska resurser. I stället ger möjligheten till obegränsad vinst starka incitament till att välja de snabba och enkla vägarna till vinst, som glädjebetyg och färre lärarledda timmar.

Inom skolkoncernerna upplever vi lärare press från rektorer och skolchefer att till varje pris undvika att underkänna elever. I stället uppmuntras vi att sätta glädjebetyg: ju fler höga betyg, desto fler nöjda elever och föräldrar.

Detta ger i sin tur ännu fler sökande elever, och ännu mer elevpengar till koncernerna. Även icke-vinstdrivande skolor dras med i betygsinflationen för att slippa förlora elever och skära i verksamheten när elevpengar försvinner.

Poängen är alltså inte att friskolor är dåliga och kommunala skolor bra, utan att vinstjakt i skolan har skapat ett system där alla blir förlorare: elever, skattebetalare och samhället i stort.

När grund- och gymnasieskolan faller på grund av att skolan underordnas marknadsprinciper är dominospelet i full gång, och i tur och ordning faller högre utbildning, tillväxt och välfärd. Mot den bakgrunden blir Hellmark Knutssons förslag ett slag i luften.

För att komma till rätta med högskolans problem måste kvaliteten först stärkas i grundskolan och gymnasiet. Det förutsätter att de skadliga marknadsmekanismerna tas bort.

Vi lärare ägnar oss åt myndighetsutövning, och lika absurt som det är att konkurrensutsätta domstol och rättsväsende är det att konkurrensutsätta skolan.

I stället för vinstjakt vill vi ha en bra skola för alla.

I stället för att skolan ska vara första brickan i ett olycksaligt dominospel vill vi att skolan ska utgöra en solid grund som andra samhällsinstitutioner kan bygga vidare på.

Bara så kan vi trygga framtidens kunskap och välfärd.

Föreningen Elevintresse före vinstintresse
Göran Drougge
Valentina Roman Fernández
Eva L Bercsenyi
Gabriel Angel Guiance
Lilian Berglund Wallin
Petter Engström
Sandra Lindgren
Emma Olofsson
Eric Gustafsson
Morteza Davar
Magnus Ekblom


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖREN

Föreningen Elevintresse före vinstintresse
Göran Drougge, lärare friskola
Valentina Roman Fernández, lärare kommun
Eva L Bercsenyi, lärare kommun
Gabriel Angel Guiance, lärare kommun
Lilian Berglund Wallin, pensionerad lärare och rektor kommun
Petter Engström, lärare kommun
Sandra Lindgren, lärare friskola
Emma Olofsson, lärare friskola
Eric Gustafsson, lärare kommun
Morteza Davar, lärare kommun
Magnus Ekblom, lärare friskola

DEBATTEN

Diskussionerna om vinster i välfärden pågår för fullt. Dagens debattörer menar att vinstjakten orsakat ett skolmisslyckande där eleverna inte får tillräckliga kunskaper för att klara kraven för högskolestudier.