ÅSIKT

Finanspolitiska rådet är ännu inte nedlagt

Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
LEDARE

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Vissa av Anders Borgs idéer var sämre än andra. Som den politiska överrock han kallade ”Finanspolitiska rådet”.

Borgs hemliga superkraft var att göra viktiga frågor ”opolitiska”. Magin bestod i att få värdekonflikter att handla om forskningsresultat och OECD-rapporter som ingen orkade läsa. Så blev frågor som ”Vad är ett bra arbetsliv? och ”Hur höga är rimliga skatter?” plötsligt vetenskap i stället för värderingar.

Det blev åtta år av borgerlig ideologi där orden var långa och fotnoterna ännu längre. Men arbetslösheten gick upp, utanförskapet ökade, välfärden urgröptes och bostadspolitiken rasade samman.
Finanspolitiska rådet instiftades av Anders Borg redan 2007 som ett försök att förvetenskapliga samhällsdebattens hjärta: den ekonomiska politiken.

Rådet består av sex ledamöter och publicerar en oberoende analys av regeringens finanspolitik i maj varje år. I måndags var det dags igen.

Eftersom det handlar om nationalekonomi och inte exempelvis fysik är det viktigt vilka som sitter i rådet. Två fysiker kan mäta sig fram till hur snabbt ljuset färdas men vänster- och högerekonomer lär aldrig bli överens om vad som är ett bra samhälle.

Värderingar får man rösta om

Vi röstar inte om exempelvis tyngdlagen existerar. Men i värdefrågor finns inga motsvarande lagar, människor ser olika saker beroende på perspektiv, värderingar och bakgrund.

Vill vi avgöra om pengar bör gå till sjukvård eller skattesänkningar är det handuppräckning som gäller, vetenskapen har inget svar. Problemet med Finanspolitiska rådet är att det ger sken av något annat.

I veckans rapport anser rådet att regeringen bör strama åt. Det kan man naturligtvis tycka och i så fall finns inga pengar till satsningar på bostäder, välfärden, fler poliser eller bättre försvar.

Men man kan också tycka tvärtom. Under två år kom en kvarts miljon människor till Sverige och det behövs stora satsningar nu för etablering, för svenskundervisning, bostäder och fler jobb. Kostnaden för samhället om vi väntar med dessa utgifter kan bli astronomisk.

Högerpolitik med fotnoter

Finanspolitiska rådet vill strama åt i högkonjunktur. Det skulle innebära att exempelvis pensionärerna blir utan de pengar som utlovats. När sen nästa lågkonjunktur kommer så finns det inga pengar. Konsekvensen är lätt att förutse: pensionärerna får inga pengar.

Återigen är detta en fullt acceptabel åsikt i ett demokratiskt samtal. Men det är just en åsikt - inte vetenskap. Och gissningsvis är den vanligare bland icke-pensionärer.

Högerpolitik är helt enkelt inte fakta oavsett hur många fotnoter man lägger till.

Finanspolitiska rådet är en relik från Anders Borgs kommunikationsstrategi. Det är dags att tacka ledamöterna för visat intresse och strama åt just den budgetposten.

ARTIKELN HANDLAR OM